Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9.

Ledarskap har genom historien förändrats från att styra till att leda. Teorier och studier kring så kallat transformativt ledarskap har de senaste decennierna fått stort genomslag. Internationella studier har visat att transformativt ledarskap ökar tillit, arbetstrivsel och motivation. Den här studien undersöker effekterna av transformativt eller så kallat Utvecklande Ledarskap (ULL). En enkätundersökning genomfördes inom två svenska organisationer (N = 37) där medarbetare skattade sina chefers Utvecklande Ledarskap, sin egen motivation, trivsel och tillit till ledaren.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid måltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmål. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsättet på lärande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev måltidssamtal utifrån olika synvinklar. Tillsammans användes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande ? den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden.Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation.Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet..

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förändra elevens syn på tilltron till det egna tänkandet i matematik. Vårt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfällen. Den metod vi valde att använda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgångspunkt. För att få svar på våra frågor använde vi oss av reflektionsfrågor till eleverna vid undervisningstillfällena och vi observerade dessa tillfällen med hjälp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil.